Sociokrati — En översikt

Vad är sociokrati?

Sociokrati — av latinets och grekiskans socious (sällskap) och kratein (att styra) — är en metod för likvärdigt, effektivt och transparent självstyre. Organisationer som leds utifrån sociokratiska principer blir mer anpassningsbara och flexibla, och därmed effektiva och uthålliga i en föränderlig värld.

Vad bygger sociokrati på?

Sociokrati kan ses som en syntes av tre delar.

Sociokrati kan ses som en syntes av tre delar:

• Kretsorganisation — Organisationen är indelad i kretsar där varje krets har en egen målsättning inom sitt eget ansvarsområde. En del kretsar har mer generella målsättningar, andra mer specifika. Kommunikation mellan två kretsar möjliggörs genom dubbla länkar. En dubbel länk består av två personer som är utsedda av vardera kretsen. Dessa personer är fullvärdiga medlemmar i båda kretsarna.
• Beslutsfattande — Alla personer i en krets deltar likvärdigt i beslutsfattandet. Beslut fattas genom samtycke. Samtycke innebär att det inte finns några invändningar mot ett beslut. Invändningar är relaterade till kretsens målsättning och innehåller värdefull information (feedback) som används för att förbättra besluten.
• Feedback — Beslut har inbyggda utvärderingskriterier och utvärderas efter en förutbestämd tidsperiod. En kretsmedlem kan, om det är nödvändigt och behov finns, begära att ett beslut utvärderas tidigare än vid den planerade tidpunkten. Samtycke säkerställer feedback inom en krets. Dubbla-länkar säkerställer feedback mellan kretsarna.

Dessa tre delar inkluderar alla grundläggande principer i sociokrati, nämligen:

• Samtycke
• Kretsar
• Dubbla länkar
• Öppna val

Dessa principer skapar ett system där alla medlemmar är delaktiga i ledningen av organisationen. I kretsorganisationen är varje krets en självstyrd grupp av människor som delar en gemensam målsättning inom sitt eget ansvarsområde. Kretsen organiserar själv sitt eget arbete kring målsättningen. Kretsarna är delvis självständiga och sammankopplade med varandra via dubbla länkar. De personer som ingår i en dubbel länk är utsedda av vardera kretsen och är fullvärdiga medlemmar i båda kretsarna. Metodens kärna är att var och en har möjlighet att göra invändningar mot beslut. Det innebär att ett heltäckande system för feedback är inbyggd i organisationsstrukturen. Principen att beslut fattas genom samtycke gör att feedback inte kan ignoreras inom kretsen. De dubbla länkarna säkerställer feedback mellan kretsarna. Roller och funktioner i organisationen tillsätts i öppna val genom samtycke. Detta stärker transparensen och förtroendet, vilket i sin tur inverkar positivt på samarbetet. En sociokratisk organisation är dynamisk, öppen och djupt demokratisk.

Varifrån kommer sociokrati?

Begreppet sociokrati myntades ursprungligen av Auguste Compte (1798-1857). Kees Boeke (1884-1966) använde sig också av begreppet sociokrati, men det är oklart om han var influerad av Compte. Den moderna sociokratin utvecklades på 1970-talet i Nederländerna av Gerard Endenburg. Endenburg var elev i Kees Boekes sociokratiskt styrda skola. Han kombinerade senare dessa erfarenheter från skoltiden med sina kunskaper i systemteori och reglerteknik, och utvecklade ett sociokratiskt sätt att leda familjeföretaget, en elektrisk tillverknings- och installationsfirma. Sociokrati har sedan dess spritts till organisationer i olika länder runt omkring i världen.

Sociokrati kallas även Dynamic (Self-)Governance i USA, Collective Governance i Storbritannien, eller Nonviolent Governance i kombination med Nonviolent Communication. Sociokrati kallas ibland Scrums storebror i Agil systemutveckling.